Så länge ditt hjärta slår
2012-07-23 | 16:45:42
Vet inte riktigt vart jag är påväg. känns som om jag har massor med spännande vägar att välja mellan men när jag ska ta steget framåt så liksom fastnar jag. har alltid varit spontana celie som gjort precis vadfan jag velat och varit stolt för att jag har sett så mycket. nu är det alltid förnuftet och min ansvarssida som tar överhanden och övertalar mig till att jag inte kan hålla på och flänga runt hela tiden. men är ju det jag mår bäst av? Jag har mina kattor, jag har min skola som jag verkligen verkligen måste få klar, jag har lägenheten jag inte vill mista och mina vänner. Då kan det säga nån: men herregud adoptera bort kattorna, hitta en skola nån annanstans och hyr ut din lägenhet under tiden.. men är inte så lätt. när man valt olika grejer så har man också sagt ja till ansvar.
Kanske jag får ännu mer spring i kroppen om ett halvår, flyttar till paris och jobbar på nåt café och lär känna familjen ännu bättre. åh, får väl se vad rastlösa jag hittar på.
Kommentarer
Trackback
