Jag kommer ihåg när jag började hotell & restaurang den här hösten. Har allmän ångest för att jag fortfarande går kvar på ettan men ångrar inte att jag hoppade av Kulturama & sen Roden i norrtälje. Trivdes men det var inte utbildningar för mig. Sen har jag gått katapult och dessutom jobbat ett år och här står jag nu. Har försökt lägga det åt sidan men är arg på dem jag bad om hjälp av förra året men inte fick. Min fot blev uppskov till så mkt smärta och förstörde så mkt under de 2 åren. Vänner, skola, förhållande och familj. Jag orkade inte med, så när jag började h&r ytterligare en gång nu i höstas så började jag med ganska mkt hat i kroppen. För det var inte mitt fel att jag var tvungen att gå om. Men det här året har jag fått jättemkt stöd och hjälp från de vuxna eftersom jag tror att de inte vill göra om misstaget heller. Jag hade fördomar mot min klass eftersom jag började med 95or. Min point med allt detta är att det är inte så farligt, min klass alla år har visat sig vara super och jag har haft tur med skola & lärare. Som jag skrev igår ~ without struggle there is no process ~ :))

I år kommer jag äntligen gå ut första klass och då kommer jag fira. Herregud vad skönt! Min sommar kan inte börja bättre :)