påväg hem kände jag mig lite dyster för jag har en miljon saker som behöver fixas de närmaste 7 dagarna. ( men blev lite glad när jag såg regnbågen! ) och som dom flesta funkar så vill ju kroppen mest lägga av då och man vill att nån ska laga varm choklad och stoppa om en och berätta en godnattsaga. man blir som barn på nytt.
men inte celie, nej jag skiter den mysiga sängen & ägnar kvällen åt att slå tidningspapper om allt porslin! :)