01 Det här är jag

2010-12-12 | 18:48:44

Jag skulle kunna skriva en hel bok om mig för jag har så många sidor och saker jag varit med om. För övrigt i bloggen försöker jag att inte vara alltför allvarlig men kommer man till att få reda på vem jag är så inser jag ganska ofta att jag inte alltid är den där glada utåtriktade personen som jag vill vara.

Jag fyller 20 år den 2 Maj och föddes i mariehamn. Tyvärr är jag en glasögonorm och jag har aldrig kunnat bestämma min ögonfärg så jag kallar de rent och slätt brun/gröna. Jag har alltid velat ha isblå eller mörkbruna ögon och när jag skaffar linser så ska jag ha i färg. Första året på jorden bodde jag och min mamma hos min mormor & morfar på Järsö, vi flyttade sedan till Stockholm där jag började på dagis medans mamma pluggade på Stockholms universitet.


Flyttandet:
Eftersom hon studerade kinesiska så flyttade vi till Kun Ming i Kina och där bodde vi i 5 månader när jag var ca 3 år. Jag kommer inte ihåg så mycket från dagiset där förutom att jag blev aggressiv mot dom andra barnen pga av att jag inte förstod vad dom sa och trodde dom ville mig illa, haha. Och att vi hade våra egna egna handukar utanför på en rund ställning.

Vi flyttade tillbaka till Stockholm och bodde där tills jag var 5 år och då bosatte vi oss på Åland igen i östernäs. Där lekte jag m Linn Hermann, min bästa vän och Malin Nordblom, min granne tvärs över tills det var dags att flytta igen.
3je klass fortsatte jag inte i Ytternäs skola utan började på Solviksskolan i Järna eftersom mamma studerade till Waldorf-förskollärare i 3 år. I 6an var jag tillbaka i Ytternäs skola med där var jag bara ett år eftersom vi bytte högstadium till Övernässkola. Jag vantrivdes verkligen och sommaren efter 7an bestämde jag mig att som 14 år flytta själv tillbaka till Järna och slutföra högstadiet i min gamla skola och klass. Jag hyrde rum i 2 år hos ett äldre par där tanten ( som jag kallade henne ) var rent ut sagt förjävlig.
Jag fick bara använda internet 1 timme om dan, dusha i 15 min, inte äta efter 9 på kvällen, ringa varje dag innan kl 18 och säga om jag skulle äta hemma eller inte. Ville jag ha nån som sov över måste jag meddela typ 3 veckor innan och dem fick bara stanna 1 natt. Hon rotade i mitt rum när jag inte var hemma och kunde vara riktigt otrevlig. Jag kan fortsätta i evigheter, men tack varje min fantastiska skola & klass så klarade jag av dom sista 2 åren.

Jag sökte till Kulturama gymnasium men kom inte in, det slutade i flytt tillbaka till åland - 1 " termin " på katapult - och nästa år kom jag in igen. Jag flyttade till Solna och gick i Kulturama 1 ½ månad, jag vantrivdes och flyttade till Rodengymnasiet i Norrtälje där jag lärde känna några av de finaste jag känt, Daniel sjöberg & Kim Skoog.

Det var inte något för mig utan jag flyttade IGEN tillbaka till Åland i Mars och började jobba på La strada i glasskiosken. Jag jobbade på Nikolaj efter sommaren men det slutade med att jag var arbetslös i 2 månader och fick tillslut jobb på Filmhallen och Cityblommor under december och på Cityblommor fick jag förlängt ända till Maj nu i år. Sparhallen blev mitt sommarjobb och nu har jag börjat 1a året på Yrkesskolan - Hotell & Restaurang och det känns riktigt bra! :)

Familj:
Jag har två halvsystrar, en på mammas sida - Amira Linnéa Pärsdotter Scott som är min ögonsten och som bokstavligen räddade mitt liv. Vilket jag inte går in mer på. Jag fick en till halvsyster på pappas sida - Valentine Attal som föddes i April 2010. Min pappa fick jag kontakt med för 3 år sen först eftersom han inte ville ha nån del i min uppväxt eftersom min mamma bara var 20 år när hon fick mig och han inte mycket äldre. Det är jättespännande att jag har ett helt liv i Paris att upptäcka eftersom han är född där. Det tråkiga är att min farmor är född i Spanien, min farfar är från Algeriet och jag ser ut som en helt vanlig svennebanan ( tack mamma ).

Jag har sen jag varit liten velat göra saker och upptäcka saker som kanske var till för flera år äldre och har tidigt försökt separera mig från min mamma. Vi har haft våra duster och jag är glad att vi idag åtminstånde kan umgås mer än 2 timmar utan att vi börjar bråka. Samtidigt som jag har henne att tacka för till stor del vem jag är idag, hur jag för mig bland folk, förstår och lyssnar har jag fått från henne trots att vi aldrig kunnat använda dom sidorna mot varandra.
Jag har släkt utspridd över hela världen förutom Paris så har jag en gammelfaster i Canada, stor del i Stockholm, några i finland och föglö ;)


Dolda saker:
Jag har haft utslag sen jag föddes, flera år så var dem så svåra så att det alltid kommer att finns ett tomrum av saker som jag förlorat pga av dom. När jag gick i ettan så sa en kompis till mig " det luktar illa hemma hos er ". Det var inte roligt för mig att höra och kommer fortfarande ihåg det, jag fick sätta olja över hela kroppen för att ens kunna gå, många år fick jag gå med böjda ben och armar för att jag inte kunde räta ut dem för att utslagen hade stelnat i blod och var när jag sov. Mina kläder blev förstörda av oljan, som ändå var det enda jag kunde sätta på för att mjuka upp, för att det inte sved.
Eftersom jag alltid kliade sönder allting på natten och det lossade hudflagor och annat varje natt, så låg jag alltid i hudflagor och blodklumpar osv. Jag bokstavligen fastnade i täcket och i lakan.
Ett tag när jag bodde hos min mormor och morfar så fick dom bära mig i täcket vart jag skulle. jag kunde inte ha
kläder på mig så jag använde täcket. De lyfte mig till vardagsrummet och till köket, när jag skulle på toa
fick de bära mig för att det tog så förbannat ont när jag skulle gå.
Jag kunde inte ha vissa klädesplagg för att det fastnade, jag kunde vara sängliggande flera dagar pga av att jag inte kunde röra mig. Jag kunde inte simma och göra saker som andra barn i min ålder fick göra. Det kliade hela tiden och tänk dig att ha en kropp full av sårskorpor , blod och var. Hela ryggen, ansiktet, benen och armarna och halsen.
Jag tvättade håret kanske högst 1 gång varannan vecka. Jag borstade sällan tänderna eftersom jag hade sår runt
munnen och det sved förjävligt. Det kommer alltid att finnas röda ärr i knävecken och armvecken. Min hud
kommer inte att reparera sig på väldigt länge och är otroligt ömtålig.

Värst av allt var nog hur äcklig, annorlunda och konstig jag kände mig. På ytan var jag som mina vänner, men utslagen har förstört så mycket av mitt liv.



Sammanfattning:
Jag skulle vilja kalla mig en komplicerad person men väldigt okomplicerad om man vet hur man ska handskas med mig. Jag älskar att ge och att få älska och ställa upp. Jag lyssnar gärna och bryr mig inte om det är min närmaste vän eller någon jag knappt känner. Jag står upp för den jag är pga av mkt om jag genomgått och människor som behandlat mig dåligt, men jag är alltid ärlig. Jag har svårt att öppna mig men när jag väl gör det så ger jag allt. Saker ni kanske inte vet:


- Jag hatar när folk inte svarar när man ringer eller skickar sms.
- Jag är extremt petig med mat och att allt man äter med ska vara rent.
- Förutom det så råddar jag ner lätt och trivs när det är lite småstökigt.
- Jag älskar att ge och vara generös mot dem som förtjänar det.
- Jag fick kontakt med min pappa för 3 år sen först.
- Jag är ett matvrak och älskar det lilla men goda.
- Jag har ingen känsla för stil men gillar att inbilla mig att jag har det
- Jag kan vara riktigt barnslig och skratta åt kiss & bajshumorn
- Samtidigt som jag vill ha hund, villa, bil och barn om 5 år


Det blev ganska mycket det här men som avslutning säger jag som grynet " ta ingen skit " ! :)


Kommentarer
Postat av: mor

Du är den bästa!! Älskar dig.

2010-12-17 @ 22:40:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0